Som jag ser det - Sören Liljas krönika

Får jag säga äntligen?

Det satt hårt åt, men nu har kommunfullmäktige beslutat att Borgvattnets skola ska läggas ned. Det blir ingen skolstart där till hösten för byns fyra elever. Det behövdes ett extra fullmäktige för att komma fram till det beslutet. Vid förra fullmäktige ville en knapp majoritet ge skolan två års respittid.

Beslutet att stänga skolan borde ha kommit för flera år sedan, men det
politiska modet har saknats. Skolan borde ha stängts för sådär tio-tolv år
sedan; just på grund av det låga elevantalet. Hade det gjorts hade kommunen hittills sparat ungefär lika många miljoner kronor.

Men det verkar ofta som om politiker är mer intresserade av att säkra
återval än att se till kommunens bästa. I det här fallet också till barnens
bästa. Barn i en så liten skola får inte den goda skola de har rätt till.

Jag kunde för övrigt inte låta bli att dra på smilbanden, när jag läste ÖP:s rapport från nedläggningsbeslutet. Så här kommenterade Elisabet Yngström att hon den här gången röstade för en nedläggning:

- Nu tyckte jag att jag var tvungen att ta mitt ansvar den här gången.

Betyder det att hon annars inte vill ta sitt ansvar? För hennes skull hoppas jag att hon är felciterad.

(När fullmäktige beslutade om två års respittid för skolan, lade Yngström
ner sin röst).

Äntligen kom alltså ett beslut som borde ha kommit för länge sedan. Men tro nu för allt i världen inte att jag gläds åt att Borgvattnet håller på att
avfolkas och att det snart bara är pensionärer som bor kvar där. Jag önskar Borgvattnet inflyttning och utveckling - så att skolan behövs igen.

Mitt andra äntligen gäller länsstyrelsens prioriteringar av vägprojekt. Två
miljoner kronor vill länsstyrelsen ska satsas på trafiksäkerhetshöjande
åtgärder vid avfarten från 87:an till Hammarstrand. Det behövs, för det är alldeles för många som kör 87:an och struntar i 70-skyltarna - eller
möjligen ser att det är en skylt på vardera sidan vägen, 70 plus 70 alltså.

Det har hänt några svåra olyckor i korsningen, så kommunens önskemål sedan länge har varit åtgärder för att öka säkerheten där. Man får inte mycket för två miljoner kronor, men till plåtpoliser (fartkameror) räcker det, och det är också det som kommunen har önskat.

Det är enligt min mening ett ställe till där det behövs
trafiksäkerhetshöjande åtgärder och det är vid södra infarten till
Hammarstrand. Gör en tur in på Bottnanvägen och kör sedan ut mot
Centralgatan, kolla till vänster mot Granngården till. Sikten är skymd av
ett backkrön. Det kan komma en bil därifrån och det är knappast troligt att den kör 50, kanske snarare 90. Det har mig veterligt inte hänt någon olycka än, men det är som upplagt för en rejäl smäll; den där dagen när någon kommer över krönet och måste köra om den som kommer ut från Bottnanvägen och samtidigt får möte.

Högsta tillåtna hastighet där är 50 km i timmen! Det finns skäl till det!

Alla goda ting ska visst vara tre. Mitt tredje "äntligen" får bli att både
hustrun och jag nu har semester. Om några dagar drar vi iväg och kopplar av tillsammans.

Vi lär knappast behöva be någon vänlig granne vattna rabatter, trädgårdsland och uteblommor. Snarare lär vi få be om lite uppehåll, så att blommorna slipper stå med fötterna i vatten tills de drunknar.

Jo, vi har haft en konstig sommar; först en period med under tio grader och med regn och isande nordanvindar, sedan en period med nästan 30 grader varmt och snustorrt i markerna och sedan en ny regnperiod.

Det kan väl inte finnas så många regnmoln kvar?

Vi ses igen om ett par veckor. Tills dess ska ni ha det så bra.

Visstja: Naturresurser ska beskattas där de utvinns - vattenkraftskommunerna ska alltså ha del i vattenkraftspengarna.

Sören Lilja
ss.lilja@telia.com