Våren gjorde nyss ett första försök att besegra vintern, och genast dök de första vårtecknen upp. Hundskitarna.

Det är inte roligt att kliva i en smetig hundskit. Jag har gjort det några
gånger. En gång precis innan jag steg in i bilen. Fy f.. vad det luktar
illa! Och så råkade jag ha skinnskor på mig också. Inte helt lätt att
rengöra utan att skada skorna. Det kom klet på golvmattan i bilen också, men den är ju av gummi, så den gick ju att spola av.

Jag minns den där dammtussen som på den dagliga rundan med matte alltid skulle skita mitt framför entrén till en affär. Hunden måste ha fått
felaktig kost, för den hade alltid diarré. Den lämnade efter sig en
meterlång, lös gegga, som tydligt signalerade "gå inte in här!".

Den matten kunde knappast använda hundbajspåse (men hon borde ha sett över hundens diet). Men annars finns det påsar att köpa. Och de är inte alls svåra att använda - inte för att jag har behövt göra det eftersom jag aldrig har haft hund. Jag har dock sett några hundägare som plockar upp efter sina hundar, och de gör det mycket elegant.

Skulle någon hundägare tycka att hundskiten är alldeles för äcklig att ha
att göra med, så är det hunden de tycker är äcklig.

Och något lustigt är det. Det är fler som rastar sina hundar på affärssidan av Centralgatan än på den sida som nästan saknar affärer. Alltså blommar "maskrosor" i snön utanför butikerna. De har runnit ner längs väggen intill entrén.

Där en hund har gjort sin revirmarkering, ska nästa hund också göra den, och nästa, och nästa... För att tala om att "jag var också här".

Sommartid syns inte hundpisset sedan det torkat. Men det luktar. Det kan inte vara kul för kunden att behöva gå genom en ridå av stank - lika lite som att behöva ta jättekliv över "maskrosor" och hundskitar.

Men skyll för allt i världen inte på hunden! Den gör bara som husse eller
matte vill. Så när hunden lämnar sitt visitkort på ett olämpligt ställe, så
är det inte hunden som är ouppfostrad.

Jag tror för övrigt att hunden skulle tycka att det vore mycket roligare att få sin motion utanför samhället - där det finns dofter av skog och kanske vilt men inte lika mycket bilavgaser.

Nåja, det är inte bara hundar som lämnar sina visitkort på olämpligt ställe. Eller är det kanske bara det? Jag tänker på allt offentligt pissande som sker - först ska en massa öl in och sedan trycker det på blåsan. Varma sommardagar kan det vara rent äckligt att passera vissa ställen i
Hammarstrand. En kvalmig stank av gammal urin ligger tung över området. Förra sommaren läste jag om en ort, där polisen tog krafttag mot urinerandet på allmän plats. Det var ytterst framgångsrikt. Tacka sjutton för det; det kostar ju faktiskt 800 kronor att ställa sig och pissa mot en husgavel eller på trottoaren - eller på vilken annan allmän plats som helst.

Nej kära hundägare. Förse er med bajspåsar och plocka upp efter era
älsklingar. Tänk så här: Vart åker jag själv helst och handlar eller på
semester, till samhället fritt från hundlortar eller samhället där man
riskerar att kliva i hundlortar?

På tal om hundar: En hund har ägare. En katt har tjänstefolk.

Eller: Hundar som har klarat av att ta examen på universitet är katter.

Och för övrigt anser jag att vattenkraftskommunerna ska ha del i alla de
miljoner staten tar från dem.

Se er för när ni är ute och går, så att ni inte kliver i hundskit!

Vänligst!

Sören Lilja
ss.lilja@telia.com