Nu är det val igen!
Har ni noterat att det är val igen? Ett viktigt
val!
Jo, kyrkovalet är viktigt! Det handlar inte minst
om vilka som ska få
förtroendet att förvalta vårt kulturarv.
Ja, jag vet, många ser kyrkan som något
som finns där och som helst inte bör störa. Men se djupare
in i vad det handlar om. Hela vår kultur bygger på kristna
värderingar. Inte ens ateister slipper undan det. I varje socken
finns ett kulturminne som minner om våra förfäders strävan
efter att hedra Guds närvaro. Det är våra kyrkor, kyrkogårdar
och begravningsplatser.
Vi föds, konfirmeras, vigs, döper våra
barn, går på våra barns vigsel, ser våra barnbarn
döpas, följer med våra nära och kära till
den sista vilan och förbereder oss själva för den sista
färden. Kanske går vi på julottan också - eftersom
det är en tradition.
Men kyrkan är mycket mer: Det diakonala arbetet
bland dem som behöver hjälp på något sätt;
delar glädjen likväl som sorgen, ger råd och stöd
till den rådville, ger uppmuntran till den trötte, aktivera
barn och ge
fritidssysselsättning åt tonåringar...
Och i Ragunda har vi en unik kyrka. Jag avser gamla
kyrkan. Den är sannolikt från medeltidens slut, kanske från
ungefär 1490 och där finns en konstskatt och en kulturskatt
som våra förtroendevalda ska ta hand om. Det är ju förunderligt
att Sverige inte har förstört vårt kulturarv. Predikstolen
är på den norska sidan - söder, eftersom ljuset kommer
från söder, och ovanför dörren till sakristian
finns det danska riskvapnet och minner om att Ragunda och Jämtland
har längre norsk-dansk historia än svensk. (Faktum är
att Finland har tillhört Sverige mycket längre än Jämtland,
Ragunda och Härjedalen).
Valet till kyrkofullmäktige brukar locka de närmast
sörjande. Alla
soffliggare ser på kyrkan som en institution som har överlevt
sig själv -
men som ska finnas där när det är dags för begravning.
Mycket av kyrkan gick till spillo under de århundranden
då den var statlig. För Gustav Wasa kom reformationen mycket
lägligt. Han hade ingen egen kontrollapparat när han tog över
Sverige, men han tog över kyrkan och gjorde sig till kyrkans högste
chef. Sedan rullade det på i nästan fem sekel - det att kyrkan
var en del av den världsliga makten, ett Statens Salighetsverk.
Sverige har ingen statskyrka längre. Det vill
säga: kyrkan är sin egen;
staten kan inte längre stifta lagar som undanröjer lärosatser.
Men med den snart tio år gamla reformen följde att kyrkan
också har ansvaret för vårt kulturarv.
Vem vill du se ska förvalta vårt kulturarv?
Gå och rösta! För du vill väl
inte riva gamla kyrkan - eller den nya?
Jo, och så ska Allt för byn ut på
tågturné. Äntligen blev den av, turnén
längs Inlandsbanan! Nej, jag önskar dem inte lycka till, för
det ska visst
för scenens folk betyda otur. Men spark i baken får man ge
dem. Det får de.
Men tillbaka till det den här krönikan mest
handlade om. Livet är ett
förunderligt mörker mellan två ljus, sägs det.
Och över porten till gamla
kyrkan står det: Herre bevare min utgång och min ingång.
Inte tvärtom som det vanligen citeras, ety man inte förstått
just det att livet är ett
avbrott i evigheten.
Jo, det var ju en sak till: För övrigt anser
jag att vattenkraftskommunerna ska ha del i de miljarder staten håvar
in på vattenkraften.
Sören Lilja
ss.lilja@telia.com
|
