Som jag ser det - Sören Liljas krönika
Som jag ser det - Sören Liljas krönika

Hallå innovatörer!

Hej alla konstruktörer och uppfinnare, jag har ett tips till er. Jag kommer
att köpa produkten så snart den finns på marknaden.

Alltså, det gick en strålkastarlampa i min bil. Och jag upp med motorhuven - bara för att kolla hur det ser ut bakom strålkastarna. För att komma åt att byta lampan, måste halva motorutrymmet tömmas. (OK, det var en överdrift, men det var en sjuhelsikes massa grejer som måste bort).

Jag ringde verkstaden, fick tid några dagar senare. Och så kostar det nästan 300 kronor att byta lampa.

Jag gjorde ett misstag. Jag borde ha bett verkstaden byta den andra
strålkastarlampan också, för bara två veckor senare slocknade den. Den
sitter lika trångt till den. Nu ska jag beställa tid på verkstaden igen.

Det var lika krångligt att byta lampor på min förra bil. Antagligen är det
uträknat av bilindustrin. Man ska helt enkelt bli tvungen att uppsöka
verkstad, eftersom man inte ska kunna göra något själv.

Antagligen är det karlar som har ritat bilarna. Om man hade bett kvinnor
rita bilar, så hade det gått att komma åt att göra enklare reparationer
själv. Kvinnor sätter sig in i användarnas situation. Kvinnor vill inte ha
en massa krångliga saker.

Så nu till den produkt jag är intresserad av: Löst monterade strålkastare,
alltså något liknande extraljus. När dessa finns - och är godkända - ska jag med glädje montera dem på min bil och sedan koppla bort strömmen till de där strålkastarna som sitter inklämda mot motorrummets alla prylar.

Jag fick för övrigt för mig en gång att byta tändstift själv - det var nog
på min förrförra bil. Jag köpte tändstift, skruvade loss kåpan som dolde
tändstiften och stirrade ner i ett skatbo av allsköns kablar. Sedan skruvade jag fast kåpan igen och väntade tills verkstaden hade tid att ta emot min bil. Och det var inte vilken verkstad som helst som klarade av att byta tändstift. Det var bara märkesverkstaden som hade karta över skatboet.

Kommer ni för övrigt ihåg White light, som tillverkades i Kälarne? Det var ett kablage som tillkommit eftersom biltillverkarna snålade, så att
strålkastarna fick alldeles för lite ström. Kablaget innehöll relä och allt
sådant som bilarna förr i världen hade. Jag satte in det i bilen - oj så
mycket bättre ljus jag fick. Dumt nog talade jag om det för bilhandlaren.
Nähä, skulle jag ha det där inmonterat så gällde inte fabriksgarantin. Jag
tog bort kablaget.

Två år senare fanns kablaget i tillbehörshyllan hos bilförsäljaren, men då
hade företaget i Kälarne stått på öronen och tillverkningen tagits upp av
ett stort företag. Då dög det!

På tal om ljus. Det blir inga ljusslingor utomhus hos oss i år. Jag tänker
inte köpa fler, och alla de som jag har köpt har visat sig vara av
engångstyp. De håller en vinter, inte mer.

Nu har jag gnällt nog. Nu ska jag bli snäll. Tänk om jag så här inför julen
skulle fundera ut vilka julklappar jag ska ge till politiker och
chefstjänstemän och andra kändisar i den här kommunen. Hjälp mig att komma med bra förslag.

Och för övrigt anser jag att vattenkraftskommunerna ska ha del i de
miljarder staten varje år får in från vattenkraften.

Vi ses.
Sören Lilja
ss.lilja@telia.com