

| Sörens krönikor
|
| Som jag ser det - Sören Liljas krönika |
|
Det har gått troll...
i före detta skogsinstitutet. Senast nu när kommunen måste göra om försäljningen. Den förra gick inte korrekt till. Men har någon försäljning av anläggningen gått korrekt till? Det var en gång tal om att flytta utbildningen av skogstekniker (som det hette då) till Umeå - Sollefteå var också på tal, men det alternativet var inte ett dugg bättre än Bispgården. Skogsinstitutets dåvarande lokaler ansågs otidsenliga och för små. Då ryckte skogsnäringen in och byggde ut och rustade upp institutet och överlämnade den nya, hypermoderna anläggningen som gåva till staten. (Var det jordbruksdepartementet?). Staten tackade för gåvan och sålde den till marknadspris till ett av de statliga fastighetsbolagen. Jag vet inte hur många statliga fastighetsförvaltningsbolag som var ägare till skogsinstitutet, men för varje försäljning steg priset. När till slut Akademiska hus förvärvade anläggningen var priset som om skogsinstitutet hade legat mitt i Stockholm. När så lantbruksuniversitetet skulle spara en massa miljoner, drabbade det Bispgården, eftersom hyran där var så enormt hög. Skogsingenjörsutbildningen räddades för ett par år av dåvarande Mitthögskolan. Men inte ens den klarade av stockholmshyran och skogsingenjörsutbildningen flyttade till Umeå. Men nog är det konstigt att staten kan sälja en gåva till staten - gång på gång och ständigt tjäna pengar på affärerna. Det är bara budgetnissar som förstår att det blir förtjänst om man flyttar pengar från en plånbok till en annan. För akademiska hus var det billigare att sälja före detta skogsinstitutet till kommunen än att behålla det. Kommunen fick institutet billigt och Akademiska hus slapp driftskostnaderna. Och så skulle kommunen sälja före detta skogsinstitutet. På anbud. Sedan anbudstiden hade gått ut, kom ett bud till. Vad ska man med anbudstider till, om man inte behöver bry sig om dem? Kommunen berättade om det nya budet för den som under anbudstiden hade lämnat högsta budet. Denne lade då ett nytt bud som var ett par kronor högre än anbudet som kommit för sent. Det verkar inte vara anbudsförfarande utan auktion. Och så gjordes det sedan ett formfel när
försäljningen skulle genomföras. Skogsnäringen såge nog helst att skogsinstitutet i Bispgården kom igång igen. Det har ju varit på tal att svensk skogsnäring skulle köpa utbildningsplatser i Tröndelagen. Näringen vill ha skogsingenjörer som är utbildade på våra breddgrader. Och så noterar jag att svealänningarna
klagar över att de får betala transporten av el och att vi
som bor där elen produceras har lägre elpris. Sören Lilja |