För en tid sedan tyckte Sveriges olympiska kommitté, SOK, att det är dags
att söka vinter-OS igen. Ledande kommunpolitiker i Östersund uttryckte i
torsdagens tidning sin glädje över att SOK vill undersöka möjligheterna att
ansöka om spelen 2022. De ser ett vinter-OS i Östersund och Åre som en
framtidsinvestering.

Hammarstrand nämns inte i politikernas debattinlägg. Ändå har Hammarstrand
stått värd för tre VM, fyra EM, två junior-VM, åtta deltävlingar i
världscupen samt ytterligare några internationella tävlingar. Senaste (eller
ska jag skriva sista?) internationella tävlingen ägde rum 2001.

Det man i Östersund ser och har sett som utvecklande har ju i Ragunda setts
som avvecklande. Det är väl därför vi inte nämns den här gången.

Hammarstrand har varit med och sökt vinter-OS 1976 (den ansökan stoppades av
regeringen), 1984, 1988 och 1992. Vid de senare ansökningarna (1994, 1998
och 2002) har Hammarstrand inte varit med, men planerna då verkar ha varit
att den skissade bob- och rodelbanan på Frösön inte skulle bli mer än en
skiss.

Vid alla de tidigare OS-ansökningarna hade det varit möjligt att lägga
grenarna bob, skeleton och rodel till Hammarstrand. Nu är det näst intill
omöjligt. Hotellkapaciteten har halverats och banan är inte i
internationellt skick.

Att nu sätta igång och reparera den skada kommunens nedläggningsbeslut
medfört skulle kosta flera miljoner - miljoner skrivna med tre siffror. Men
det är klart, om kommunen får iväg en ansökan om EU-bidrag och denna
beviljas så finns det naturligtvis en chans att åstadkomma en
internationellt acceptabel bana.

Men hur bygger man upp Hammarstrands bäddkapacitet igen? Hade näringen
kunnat göra det i sin egen takt och med egna medel, hade hotellkapaciteten
funnits. Och då hade vi haft träningsläger, mästerskap och
världscuptävlingar i rodel, skeleton, tvåmansbob och fyrmansbob varje
vinter.

Och så har man fått vänja sig vid vardagen igen. Nu dröjer det till april,
innan det blir långhelg igen.

Sist men inte minst: Gott Nytt År!

Sören Lilja
ss.lilja@telia.com