Varför förstår inte svenska
skolbarn norska, när norska skolbarn förstår
svenska?
Den frågan fick jag av en lärare från Ragundas norska vänort
Stjördal.
Jag kunde inte ge något svar. För mig är norska inte rena
grekiskan utan ett språk som jag inte har några problem att förstå
eller läsa, och med lite
övning så skulle jag skriva det också.
Det där har jag grunnat på. När jag gick i skolan fick vi
läsa de nordiska
språken. Jag fick barnböcker på norska av norska vänner,
Eventyr for småen, Pelle i Syd och Snorre Sel minns jag. Pelle i Syd
har jag kvar och Snorre Sel, min absoluta favorit, skaffade jag nyligen i
nytryck - på svenska hette den Snorre Säl. Att den tilläts
komma ut mitt under naziockupationen kan bara förklaras med att nationalsocialism
är ett tecken på underskott i hjärnkapacitet.
Nåväl, någon förklarade tydligen för Quisling-regeringen,
att Snorre Sel var
en allegori som grovt drev med nazisterna, så boken blev förbjuden
och
indragen. Då var det egentligen för sent, för den fanns redan
i (nästan)
alla norska hem.
För övrigt är det intressant att en regeringschef, i detta
fall Vidkun
Quisling, ger oss ett nytt, internationellt ord, quisling. Det betyder
landsförrädare.
Nu hamnade jag på ett sidospår. Det var våra grannars språk
jag funderadeöver. Jag kan inte förstå att norska är
så obegripligt. Jämtlands norska historia är ju längre
än dess svenska historia.
Kanske dagens skola inte låter eleverna bekanta sig med de nordiska
språken. Eller ser vi för lite norsk TV? Ja, varför inte släppa
in norsk TV i våra hem?
Och danska ska visst vara alldeles obegripligt. Ännu märkligare,
eftersom
svenska är mer släkt med danska än med norska. Bara för
att visa det ska jagåterge en dagsvers av signaturen Kumbel Kumbell.
Hans rätta namn var Piet Hein. Dansk läsövning alltså
(men med svenskt ä):
Vi fylder tiden tät
med hast og flid
og bruger livet til
at spare tid.
Men når med tiden
livets tid er faret -
hvor har vi så den tid
som vi har sparet?
Var det så svårt egentligen? Ha med er de orden, när ni jäktar
för att hinna
mer.
Vi har i Ragunda många grannar med ett annat modersmål och en
helt annan kultur än vår. De har kommit hit för sin trygghets
skull. Deras mål är att komma in i det svenska samhället,
få arbeta och skapa en framtid. Deras dröm är att en gång
kunna återvända hem till de släktingar som överlevt och
till allt det de känner sig hemmastadda med.
När bjöd ni in dem på kaffe sist? Alltså: När hjälpte
ni dem i deras
integration i det svenska samhället?
Egentligen är jag pensionär, men jag har fortsatt att arbeta; nu
som lärare
för invandrare. Jag har några mycket ambitiösa elever, som
jag är helt
övertygad om kommer att göra ett bra jobb - där de hamnar så
småningom. De vill helhjärtat lära sig svenska och att förstå
det svenska samhället.
Vi borde - alla - svara med att vilja lära oss att förstå
deras bakgrund.
Förståelse över språk- och kulturgränser är
fredsuppbyggande och
fredsbevarande.
Nu kommer jag att få hatbrev igen från människor med åsikter
fjärran från de demokratiska, humanistiska och kristna. Det bjuder
jag på. För övrigt är jag van vid sådana hot. För
en tid sedan googlade jag på mitt namn och hittade mig på två
nazisidor - en hade en fruktansvärt dålig engelska (har det med
hjärnkapaciteten att göra?). Jag känner mig hedrad över
att betraktas som en odemokratins, omdemänsklighetens och okristenhetens
motståndare.
För er som inte förstod den danska texten kommer här min översättning
till
svenska:
Vi fyller tiden helt
med jäkt och id
och brukar tiden till
att vinna tid.
Men när med tiden
livets tid förrunnit,
var har vi då den tid
som vi har vunnit?
Ha en skön semester - utan jäkt och stress!
Sören Lilja
ss.lilja@telia.com
