Som jag ser det - Sören Liljas krönika

Vem äger trottoaren?


Ända tills jag kom till Hammarstrand, trodde jag att trottoaren var till för
fotgängare. Det var till och med det jag fick lära mig när jag tog
körkortet. I Hammarstrand är trottoaren cykelbana, parkeringsplats och till
och med omkörningsfil.
Centralgatan är huvudled - genomfartsled. Där råder generellt
parkeringsförbud - utom på särskilt markerade platser. Parkeringsrutor finns på den sida av gatan som har jämna husnummer. Vintertid kan det givetvis vara svårt att se rutorna, men vid sidan av gatan finns P-skyltar, som talar om var det börjar att bli tillåtet att parkera.
På andra sidan Centralgatan råder parkeringsförbud hela vägen. I
Hammarstrand löser många bilister det genom att parkera på trottoaren.
Och vuxna likaväl som barn cyklar på trottoaren, oaktat det inte finns en
enda skylt som talar om att cyklister får dela på fotgängarnas område.
Gående har blivit påkörda på trottoaren av cyklister som vinglar fram i hög
fart mellan de gående.
En annan förunderlig parkeringsplats än den mellan Järngränd och fartbulan
vid bankomaten. Man får inte parkera inom tio meter före och tio meter efter en gatukorsning. Bilarna som står på rad före fartbulan har väldigt korta tio meter tillgodo bakåt. Ofta ser man två bilar på rad där, ibland tre. En gång såg jag fyra bilar på rad. Då var nästan hela Järngränd blockerad.
Fartbulan har för övrigt gett ett kul fenomen. Den uppfattas som
övergångsställe. Men det är den inte. Kolla om det finns någon Herr Gårman där! Det är inte alls så tokigt med lite vänlighet i trafiken - att bilister stannar för fotgängare som ska korsa gatan. Men fotgängarna ska inte känna sig säkra. Det är inte bara att kliva rätt ut och tro att alla bilister
stannar. Rätt vad det är kan det komma en bilist som noterat, att det inte
är ett övergångsställe.
Det mest logiska vore att göra stället till övergångsställe. Då kommer det
inte att råda någon tvekan om vad som gäller. Eller? Jag kanske inte ska ta
det för givet, eftersom trottoarerna är cykelbana, parkeringsplats och
omkörningsfil.
I Hammarstrand behöver man för övrigt inte leta parkeringsplatser. Hela
Centrumplan och området framför kommunhuset, det så kallade Röda torget och därtill p-rutorna längs västra sidan av Centralgatan. Alldeles gratis är det, och ingen tidsbegränsning.
Ställer man ifrån sig bilen i stan, kostar det pengar och ofta gäller en
maxtid på kanske två timmar. Och där är man beredd att knata genom halva stan på shoppingrundan. Varför inte i Hammarstrand?
Ha det bra, kör försiktigt!
Jo, för övrigt anser jag att naturresurser ska beskattas där de utvinns.
Sören Lilja
ss.lilja@telia.com